Veckans bokbloggsjerka handlar om författarintervjuer. Annika undrar vilken (favorit)författare man skulle vilja intervjua och vad man då skulle fråga.
Det här är en fråga jag tycker är både svår och jättelätt. Det finns väldigt många författare, både döda och vid livet, som jag önskar att jag hade kunnat intervjua (förutsatt att det var möjligt att intervjua de redan döda).
Samtidigt vet jag tre som jag självklart hade velat att få intervjua. De som känner mig vet att jag är en fantasyfantast. Och därför har jag valt två genreförfattare:
Diana Wynne Jones. Hade hon varit i livet hade jag älskat att få intervjua henne. Jag hade velat fråga henne om hon någonsin kunnat förhålla sig till att vara en av genrens giganter, hur hon känt när hon skrivit karaktärer som Howl som lyckas vara osympatisk och älskvärd samtidigt och hur hon gjorde när hon skrev Castle in the Air, en bok starkt inspirerad av österländsk sagoberättande utan att klichéerna känns rasistiska eller inskränkta, utan fyllda med ömhet och genuint intresse för en annan berättarkultur.
Nästa är Terry Pratchett. Intelligenta, underhållande, vitsiga och oerhört idérika Pratchett som skrivit Discworld. Han har tyvärr fått Alzheimer, och man vet inte ur mycket tid för författande eller ens i livet han har kvar.
Jag skulle vilja fråga honom vem av karaktärerna i Discworld som ligger honom närmast om hjärtat, vilken bok som var lättast och vilken som var svårast att skriva och hur han lyckas fortsätta med skrivandet av böcker sedan han blivit sjuk.
Sist men inte minst skulle jag vilja intervjua den bortgångne Samad Behrangi, en politisk barnboksförfattare från Iran med Azeri-ursprung. Behrangi dog 1968 i en underlig drunkningsolycka, och var då dryga 30 år. Han hade redan etablerat sig som författare i Iran, kämpade för att Azeri-folket skulle få tala sitt eget språk i skolorna, och skrev flertalet barnböcker med oerhört starka sociopolitiska budskap. Jag skulle vilja fråga honom vilken av sina berättelser han hade svårast att skriva, om han kunde föreställa sig att hans berättelser skulle spridas även utanför Iran och hur han tyckte att Iran borde ha gå tillväga för att aktivt främja Azeri-språket litterära fortlevnad.
Så spännande och intressanta intervjuer du svarat, imponerad!
Va roligt att du tycker det! Tack Freja!
Både Dianne Wynne Jones och Terry Pratchett känns som två författare jag skulle vilja läsa intervjuer av. Det var länge sedan jag läste något av Jones och nu blev jag sugen. Kanske borde ta och läsa den där Howl’s Moving Castle, som jag har varit nyfiken på ett tag nu…
Åh, läs Howl! Den är underhållande, egen, så vitsigt skriven, så charmig. Man vill liksom älska Howl och Sophie och Calcifer men ändå ruska om de allihopa. Magiskt och mänskligt.