Jag tror att jag kommer minnas 2013 som ett bra år. Det känns oväntat, för studierna blev inte avslutade, heltidsjobbet inte skaffat, hälsan har tagit kraftigt med stryk, träningen lagts på hyllan och kläderna blivit för små, ekonomin är fortfarande skakig…
Men jag har lyckats balansera upp till 5 deltidsanställningar. Jag har lyckats gå runt. Jag har tagit beslut jag inte ångrat. Jag har haft det fint som sambo och har träffat min familj mer. Jag har rest trots knackig ekonomi och varit en hyfsad föreningsordförande till och med när jag inte varit på plats. Jag har bloggat och skrivit mer än på länge, läst böcker som jag verkligen velat läsa, sett på tv-serier jag blivit underhållen av, gått på teater och musikaler. Kultiverat mig, engagerat mig.
Och visst är jag trött. Visst är jag sliten, sömnig och oftare sjuk. Men jag mår bra trots stressen för jag är glad. Jag är inte helt tillfreds och inte helt nöjd, jag vill mer och hoppas på mer, men jag är inte missnöjd heller, och det är bra. Och jag har massa planer inför nästa år.
Bland annat vill jag att 2014 ska bli ett starkt bloggår. Det finns en del inlägg jag velat skriva nu i december som fått vänta, och som jag hoppas ska komma till skott snart: En Julsaga på Uppsala Statsteater, de klassiska verk jag läst på doktorandkursen, Vem ska trösta Knyttet? på Dockteatern Tittut och att jag och Veronica sett The Hollow Crown tillsammans och ska se Coriolanus på Bio Rio om en månad (mer Hiddelston!).
Jag känner mig klar med 2013. De sista dagarna av det tar jag ut välförtjänt semester, ser dåliga tv-serier, läser Oblomov, dricker massa te och kanske någon Irish Coffee, och om känslan faller mig in tänker jag promenera runt i rimfrosten här vid Siljans strand. Jag är i gott sällskap och jag är utvilad. För att fira ut året har jag dessutom köpt en flygbiljett till andra sidan klotet. Bara tanken gör mig upprymd.
Jag känner mig tacksam.
Onwards and upwards.