För några veckor sedan var jag på bokmässan i Göteborg och jobbade. Och det gjorde jag för mitt jobb, men i ett förlag som är konkurrenter till det förlag som mitt jobb är kopplat till. Totalt ologiskt. Förutom att få hänga en stund med den fantastiskt trevliga Caitlin Moran så lyckades jag dessutom äta ett par berömda göteborgska köttbullar, gå på date med en intet ont annande göteborgare och ännu en gång få besöka det myssiga matmecka som är Matsmak (Södra vägen nära mässan, gå dit!). All good alltså.
För att komma ner till mässan i rätt tid, vilket var alldeles för tidigt på morgonen för någon som jobbade till 20.00 i Stockholm kvällen innan så var jag tvungen att åka nattåget. Fast egentligen var det tre(!) helt vanliga tåg. Det tog mig ca 10,5 timmar att ta mig sträckan Sthlm-Gbg.
Men jag hade en fantastiskt resa allt tack vare Mr Penumbra och hans 24 hour bookstore. Om jag hade mer tid skulle jag skriva en lång novell-liknande harang om varför den fick mig att älska mitt jobb lite mer än det förtjänar och bubbla av lycka inför vad vi kan åstadkomma genom att bara foga samman bokstäver och ord.
Den har så många element som jag alltid går igång på. Bokhandel, ett mysterium, hemliga sällskap, torr humor, New York, knasiga Dumbledoriga karaktärer och så lite oväntade vändningar på det. Nån gång kring tvåtiden på natten så låg jag på en träbänk inne på Falköpings stationshus. På bänken mitt emot låg en något bedagad kvinna som inte såg ut att ha något vettigare alternativ än att ligga där och som hela tiden frågade mig om jag hade eld. Och ändå låg jag där och var fullkomligt lycklig. Det är den typen av bok det är.
Vår hjälte heter Clay Jannon och han har i den ekonomiska krisens USA inte klarat sig så jäkla bra som web-designer. Han bor i Googles hemstad, San Fransisco. Och ja Google och deras anställda och framförallt deras teknik har en stor del i boken.
Jag skulle kunna beskriva hur bokhandeln ser ut, hur Mr Penumbra ler pillemariskt och det hemliga sällskapet dom hittar i New York (Väldigt nära Guggenheim lustigt nog). Men det tänker jag inte. Boken är fantastiskt och gav åtminstone mig hopp om livet. Det skulle inte förvåna mig det minsta om den dyker upp i en bokhandel nära dig väldigt snart. Jag köpte min på Pocketshop, men det får man väl inte säga i det här landet.
Kika en snabbis på författaren Robin Sloans hemsida: http://www.robinsloan.com/ Aladdin och ugglor…curiousier and curiousier.